Vill att Rasmus ska vara hos mig hela tiden, det går inte att han ska vara två meter ifrån utan jag vill att han håller om mig hela tiden. så fort jag är utan honom även fast det bara kanske har gått en halv timme blir jag redan deppig och saknar honom.. inte bra inte bra.. vill ju inte va för jobbig eller ivägen så han tröttnar vilket jag vet att han gör, men jag menar ju inget dumt. känns som om jag vill ha mycket kärlek hela tiden, vist det får jag men äsch svårt att förklara. vill bara sitta och planera allt om vår lilla bebis och oss.
asså det är extremt kan börja gråta för att han inte vill ligga i sängen med mig utan han har annat att göra. förstår han fullt ut skulle oxå bli tokig xp kan känna hur tårarna vill komma nu bara för att jag skriver det här och saknar honom så mycket. haha. måste skärpa till mig!
Alla säger att vi är för olika, men hur roligt är det att vara lika ?
om kärlek inte är galenskap så är det inte kärlek. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar